En människa tar i snitt tjugo tusen andetag varje dag. Det ger doftämnen 20 000 dagliga möjligheter att ta sig in i vår näsa, och därifrån påverka oss både psykiskt och fysiskt.
– Närmare 75 procent av människans alla känslor genereras nämligen av dofter, förklarar läkaren och hjärnforskaren Katarina Gospic.

Luktcentrum och känslohjärnan

Hjärnans luktcentrum sitter några centimeter in i hjärnan, snett bakom ögonvrån. Rent fysiskt ligger näsan, luktcentrum och hjärnan relativt nära varandra. Men också neurologiskt har de täta band. Det finns faktiskt inget annat sensoriskt system som är så tätt sammankopplat med känslohjärnan och minnet som just luktcentrum i hjärnan.

Amygdala och hippocampus, nyckelspelare i känslohjärnan respektive hjärnans minnesstruktur, har direktkontakt med hjärnans luktcentrum.
– Därför påverkas vi emotionellt av dofter, säger Katarina Gospic.

Minne och doft

Lukt är det sinne som påverkar vårt minne mest. Dofters påverkan på oss beror till stor del på vilka tidigare minnen vi har. Det kallas inom vetenskapen för “associativ inlärning” och betydet att vi lär oss att associera dofter med upplevelser av olika slag. Du har säkert själv många minnen, både positiva och negativa, kopplade till dofter du upplevt, säkert har många av dina starkaste doftminnen rötter långt ned i barndomen?

Våra tidigare erfarenheter av en doft framkallar alltså olika känslolägen. Eftersom vår reaktion på doft ofta är blixtsnabb ligger det nära till hands att tro att det finns något som liknar en direkt väg mellan näsa och hjärna.
– Men exakt hur ämnen som kommer in i näsan tar sig in i hjärnan, om de ens gör det, och skapar eller framkallar de där minnena, det är faktiskt inte klarlagt i vetenskaplig bemärkelse ännu.

Luktsinne för prestation och motivation

Att vetenskapligt studera dofter och lukters inverkan på vår mående, både fysiskt och psykiskt, kallas för aromachologi. Via studier inom den här vetenskapsgrenen har man hittills bland annat kunnat bevisa att lukt definitivt kan påverka vårt humör, vårt beteende och vår fysiologi.

Studier har visat att positiva dofter kan öka vår produktivitet, och att otrevliga dofter har motsatt effekt. Positiva dofter som höjer humöret har också visat sig förbättra vår problemlösningsförmåga. Det finns till och med studier som visat att vi gör färre misstag när vi utsätts för dofter vil gillar, jämfört med motsatsen.
Otrevliga dofter däremot, har visat sig kunna försämra vårt omdöme och minska vår tolerans mot frustration. Och det finns studier som tyder på att dofter vi associerar till tidigare upplevd frustration kan försämra vår prestationsförmåga om vi upplever dofterna igen.

– Luktsinnet är något vi skulle kunna använda oss mer av för att främja prestation och motivation, säger Katarina Gospic.
Hon uppmanar oss alla att ta reda på mer om vårt eget doftsinne och vårt sätt att reagera på dofter för att ge oss själva möjligheter att välja in fler önskvärda effekter i livet med hjälp av doft.